Tisdag

Jag tar tillbaka allt jag skrivit om att Ingrid är lättsövd, för den perioden är tydligen över nu. Precis som med Karin så gnälls det och skriks det så fort det är dags att sova. 

Och precis som Karin har hon nu också börjat vakna oftare på nätterna nu efter 3 månader. Hon är lättväckt och vaknar ofta av att jag bara vänder mig. För att hon då ska somna om så måste jag amma. När jag ammar ofta, bajsar hon ofta. När jag byter blöja på natten blir hon pigg och måste ammas igen… Ja ni förstår ju, moment 22. I natt var hon helt omöjlig. Stoppar jag i nappen så skriker hon bara mer. På dagtid tar det en halvtimme för henne att somna och sover sen i 20 min. Värt. 

Sånt här får mig att vilja sluta amma helt, och det kanske jag hade gjort om hon hade tagit flaskan. När till och med Jens säger "varför kan hon inte bara somna av att man man ligger ner och håller om henne?" då vet man att det börjar bli tröttsamt, för hans tålamod är något bättre än mitt 🙂  Men det är en bra fråga. Svaret är väl att det hade väl gjort saker och ting alldeles för lätt, och så kan man ju inte ha det. 

Eftersom jag har gjort exakt samma resa tidigare så ser min handlingsplan ut såhär nu (jag behöver en plan för att kunna se ljust på framtiden): 

  • Kämpa på med flaskmatning tills hon ger sig och accepterar den. Någon av de tusen olika flaskorna vi har hemma måste ju funka till slut. 
  • Sluta amma på natten och ge henne flaskan istället. 
  • Om några veckor sluta ge henne mat på natten.
  • Flytta över henne till eget rum om det behövs för att vi inte ska väcka varandra. 
Planen bygger på att hon tar flaska och napp i om några veckor, annars får jag se mig om efter en ny plan. Önska mig lycka till 🤞🏼 

(null)


Allmänt | |
Upp